Patellaluxation

Patella betyder knäskål och luxation betyder förskjutning – patellaluxation innebär alltså att knäskålen hamnar ur led. Patellaluxation i ett eller båda bakben är en av de vanligaste ortopediska sjukdomarna hos hundar, och allra mest förekommer det hos små hundar. Patellaluxation orsakas av försvagning i strukturen kring knäskålen. Även skelettets vinklar och form längs hela bakbenet har stor betydelse. Åkomman är med stor sannolikhet ärftligt.

Vanligaste symptom på patellaluxation:

Hunden haltar stundvis eller permanent.
Hunden håller upp benet i vissa steg eller har en knäande gång. Det kan ske både med och utan tecken på smärta.

Veterinären ställer diagnos genom att känna på knäskålen och fastställer om knäskålen hoppar ur led helt eller delvis och om det sker spontant eller vid manipulering. Ofta görs även en röntgen för att titta på hur knäleden ser ut och hur hundens ben är formade.

Patella graderas på en skala från 0 till 3 där 0 innebär att knäskålen är normal och ligger fast.
Vid grad 1 kan den flyttas vid manipulering för att sedan av sig själv återgå till normalt läge.
Vid grad 2 kan knäskålen flyttas både vid manipulation och av sig själv.
Grad 3 innebär att knäskålen permanent är i fel läge och inte kan flyttas tillbaka till normalt läge.

Patellaluxation behandlas främst kirurgiskt, men om hunden inte haltar så kraftigt eller inte verkar ha ont kan man också behandla symptomatiskt med medicin, massage och rätt utfodring. Att stärka musklerna kring knäet samt att hunden håller en god vikt har ofta en positiv effekt.

Patellaluxation leder ofta till förslitningsskador i knäleden, vilket i sin tur leder till artros. I en del fall kan detta inträffa trots operation.

Pyometra (hos hund)

Pyometra är den allvarligaste formen av livmoderinflammation hos hund, och innebär att livmodern blir så inflammerad att den fylls med var. Det är en av de vanligaste sjukdomarna hos tikar och den uppträder framför allt hos medelålders och äldre hundar. I genomsnitt drabbas var fjärde tik innan de fyllt tio år. I enstaka fall kan även mycket unga tikar insjukna.

Trots forskning är det fortfarande mycket som är oklart när det gäller uppkomsten av pyometra, men både hormoner och bakterier bidrar till utvecklingen av sjukdomen.

Typiska symptom för pyometra är:

Illaluktande variga flytningar från vulva (om livmoderhalsen är öppen, i vissa fall kan den vara sluten och då syns inga flytningar).
Trötthet.
Minskad aptit.
Feber eller undertemperatur.
Ökad törst.
Ökad urinering.
Ibland kan bakbenshälta eller stelhet vara det enda tecknet man som hundägare märker av.

Oftast uppträder symptomen omkring två månader efter löp, men de kan uppträda när som helst – även under själva löpet. Livmoderinflammation kan snabbt bli mycket allvarligt, därför är det viktigt att hunden får behandling fort. Annars finns det risk att livmodern brister och det kan leda till blodförgiftning och dödsfall.

Diagnos ställs med hjälp av ultraljud och / eller röntgen. Det man letar efter är en vätskefylld och förändrad livmoder. Vanligen tas även blodprov för att se om det finns ett ökat antal vita blodkroppar vilket kan tyda på inflammation samt för att se hur de övriga organen fungerar och hur påverkad hunden är av sjukdomen.

Den vanligaste behandlingen av pyometra är att operera bort livmoder och äggstockar, det vill säga kastrera tiken. Om hunden av olika anledningar inte kan sövas eller opereras kan medicinsk behandling vara ett alternativ – det är dock inte säkert att det fungerar och om det gör det är förbättringen i de flesta fall bara tillfällig.

Registreringsbesiktning

Registreringsbesiktning utförs på fordon som importeras från utlandet, byggs om eller ändras på något betydande sätt.
Fordonet kontrolleras så att det uppfyller svenska trafiksäkerhets- och miljökrav. Tekniska detaljer, som modifieringar, identifieras och dokumenteras.

Några nyckelpunkter:

För att få använda ett fordon i trafik måste det uppfylla svenska avgas- och miljönormer.
Regler för belysning skiljer sig mellan till exempel den amerikanska och den svenska marknaden.
I vissa fall kan fordonet få lättnader från kraven på teknisk utrustning och avgasrening.

Innan ett oregistrerat fordon kan registreringsbesiktigas krävs att man får ett godkänt ursprungsprotokoll från Transportstyrelsen.

Ett fordon som importeras ska först registreringsbesiktigas och dess identitet ska bekräftas. Sedan får det ett registreringsnummer, registreras i Vägtrafikregistret och ägaren får ett registreringsbevis.

Efterkontroll kan förekomma och ska då ske vid samma besiktningsföretag som utförde den första registreringsbesiktningen.

Registreringsbevis

Registreringsbevis är en handling som visar att ett fordon är registrerat i Sverige och vem som äger det. Om du har tappat bort det eller behöver ett nytt, till exempel om du har köpt en ny bil, beställer du på Transportstyrelsens hemsida

Registreringsbeviset består av två delar. Den första delen (blå delen) innehåller:

En behörighetskod om man behöver göra en anmälan via Transportstyrelsens servicetelefon.
Uppgift om vem som äger och/eller använder fordonet.
Information om fordonet är leasat eller köpt på kredit.
Tekniska uppgifter om fordonet.
Allmänna uppgifter om fordonet.

Delen ovan skickas till ägaren eller brukaren. För leasingbilar sänds den till leasingtagaren, det vill säga brukaren. Det är också denna del du använder för att anmäla om fordonet ställs på eller av, för att ordna skyltar och för att beställa del 2 av registreringsbeviset.

Den andra delen (gula delen) av registreringsbeviset innehåller uppgifter som rör:

Nuvarande ägare till fordonet.
Tidigare ägare/brukare av fordonet.
Ägarbyte samt digitalt ägarbyte via Transportstyrelsens app.
Avregistrering.

Del 2 är alltså en värdehandling som sänds till ägaren av fordonet. Om det är leasingnoterat får leasinggivaren (leasingbolaget) denna del av beviset. Det används vid byte av ägare, oavsett om det är till en privatperson, en juridisk person eller till exempelvis en bilfirma.

Det är alltså viktigt att vara rädd om del 2, då den är ett bevis på vem som äger fordonet.

Tänk på att det är speciellt viktigt att kunna uppvisa ett registreringsbevis när man kör bil utomlands, för att kunna bevisa att man äger fordonet eller är behörig innehavare.

Resa utomlands med egen bil

Att resa utomlands med egen, svenskregistrerad bil är enkelt nuförtiden. Det finns dock några saker att tänka på. Förutom körkort gäller det att ha med sig del 1 av bilens registreringsbevis (blå delen), försäkringsbrev och skadeanmälningsblanketter. Förvara inte viktiga papper i bilen över natten och ta gärna kopior som förvaras separat från originalen.

Har du en leasingbil kan det krävas att du behöver ett bevis från leasinggivaren (ägaren) om att du har rätt att disponera bilen utomlands. Tänk på att bilförsäkringens och hemförsäkringens reseskydd ofta inte räcker mer än 45 dagar. Ska du vara borta längre kan du behöva teckna en tilläggsförsäkring.

Tänk dessutom på följande:

S-märke, om du inte har en registreringsskylt med EU-flaggan och SE-märkning.
Vid resa utanför EU/EES krävs internationellt körkort.
Vissa länder kräver att första hjälpen-utrustning ska finnas i bilen.
Reflexväst, brandsläckare, bogserlina, alkomätare, reservnyckel, extra glödlampor och två varningstrianglar är krav i många länder.
Miljödekal krävs i Frankrike, Italien och Tyskland.
Fylld reservdunk är förbjuden i Grekland och på färjor i Nederländerna. Får du bensinstopp på Autobahn får du böter.
Parkeringsskiva

Var även beredd på att många motorvägar och broar på kontinenten har vägtullar, som måste betalas vid passage. Om du passerar vissa vägtullar ofta, kan det vara en god idé att skaffa en dosa för kontaktlös betalning utan att behöva stanna.

Utanför EU/ESS kräver de flesta länder ett så kallat Grönt kort, som bevis att bilen har trafikförsäkring i hemlandet. Saknas ett sådant ska man teckna en trafikförsäkring vid inresa (även kallad gränsförsäkring).

Här kan du beställa Grönt kort och läsa mer om vad som är bra att tänka på när man bilar utomlands.

Restvärde

Restvärde är ett begrepp som används i samband med billån. Det anger bilens återstående värde vid låneperiodens slut.
Ett exempel: Om en ny bil kostar 100.000 kr och restvärdet är beräknat till 50.000 kr behöver låntagaren bara göra amorteringar och betala ränta för 50.000 kr istället för 100.000.

Idealt är restvärdet detsamma som hela lånets återstående belopp vid avtalstidens slut. Bilen kan då säljas för att lösa lånet. Om ägaren istället vill behålla bilen kan fordonet lösas ut för restvärdet, eller så kan lånet förlängas och utökas till 100% av bilens värde.

Det svåra är att beräkna restvärdet, det vill säga bilens pris som begagnad efter en viss tid. Detta beror bland annat på hur långt den körts, hur mycket slitage den utsatts för, hur den skötts, hur den klarat kontrollbesiktningar samt hur populär en viss bilmodell är efter ett visst antal år. Normalt sker en sådan förhandsberäkning utifrån ett genomsnittsvärde. Beroende på bilens skick kan det verkliga restvärdet bli högre eller lägre än den återstående skulden vid låneavtalets slut, vilket innebär att ägaren kan få pengar över eller alternativt behöver skjuta till pengar.

Upplägget med restvärde är vanligt bland de som byter bil ofta.

Rättsskyddsförsäkring

En rättsskyddsförsäkring är till för att skydda bilägaren mot höga kostnader för advokat- och domstolskostnader. Detta kan gälla allt från tvister som rör köp eller försäljning av en bil till allvarliga trafikmål. Rättsskydd ingår normalt sett i bilens halv- eller helförsäkring.

Rättsskyddet är alltså till för att öka bilägarens ekonomiska trygghet, eftersom rättsfall som rör till exempel vårdslöshet i trafik eller vållande till sak- eller personskada kan vara kostbara.

Rättskyddsförsäkringen täcker däremot inte tvister på mindre än ett halvt basbelopp (år 2021 är basbeloppet 47 600 kr). Här finns dock ett undantag som gör att rättsskyddet ibland ändå gäller vid mindre tvister, om de är gentemot det egna försäkringsbolaget.

Försäkringen täcker inte heller egna utgifter, egna resor, eget arbete eller kostnader som uppstår på grund av att man byter juridiskt ombud. Taket för rättsliga kostnader som försäkringen täcker ligger ofta mellan 100 000 och 200 000 kr. Självrisken är normalt sett 20 procent.

P-R