Vad är vindstyrka och vindhastighet?

Vindstyrka och vindhastighet används i dag ofta synonymt, men den föredragna termen bland meteorologer är vindhastighet. Vindstyrka är ett gammalt begrepp då man historiskt beskrivit vindens hastighet genom att utgå ifrån vindens verkningar på land, hav och segel. Bland annat angavs att vinden var precis tillräcklig för att ge båten styrfart eller till exempel att vinden var så stark att inget segel skulle klara påfrestningen.

Ända sedan 1700-talet har vindstyrka studerats, och i början av 1800-talet fanns en mängd olika skalor som beskrev vindens effekt. Den skala som däremot kom att överleva och som i dag utgör grunden till en universell standard är den skala som togs fram 1806 av den brittiska amiralen Sir Francis Beaufort. Skalan utgjordes av tretton steg, numrerade från 0 till 12, där varje steg representerade en specifik intervall av vindhastigheter och dess synliga effekter på hav och segel.

Beauforts skala för vindhastighet

Beauforts vindskala blev standard inom den brittiska flottan 1838. Under de kommande åren uppfanns också telegrafen av Samuel Morse 1837 och skålanemometern för att mäta vindhastighet av T.R. Robinson 1846. Dessa framsteg gjorde det möjligt att telegrafera varningar om väderförändringar till flottan.

I början av 1900-talet tolkades Beauforts skala på olika sätt, och därför gjordes försök att enas kring en gemensam standard. Vid 1900-talets mitt blev de uppdaterade vindstyrkebeteckningarna allmänt accepterade, och skalan utökades också till totalt sjutton steg för att täcka in starkare vindar vid mer extrema väderförhållanden som tropiska orkaner och tromber. De sista stegen nämns oftast inte i populärsammanhang.

Olika vindstyrkor och vad de kallas

Vindhastigheten varierar ständigt med plötsliga ökningar och minskningar. För en så rättvisande mätning som möjligt brukar man därför utgå ifrån vindhastighetens medelvärde, eller vindens medelhastighet. Ofta talar man om medelvind. Det är samma sak.

I dag används flera begrepp för att beskriva vindstyrkan, bland annat:

• Meter per sekund, eller meter i sekunden (m/s)
• Kilometer per timme (km/h) 
• Knop (kn)

Det händer att miles per hour (mph) används, men sällan av meteorologer. 

Skalan täcker in vindhastigheter från lugnt till orkan, eller från stiltje till orkan som man säger till sjöss. Den inkluderar också svag vind, måttlig vind, frisk vind, hård vind och storm – eller bris, kuling och storm.

Tabell över vindstyrkor och vindhastigheter

Omvandla vindhastighet till m/s

För att lättare förstå vad en viss vindhastighet betyder i praktiken kan man omvandla enheten. 90 km/h motsvarar till exempel 25 m/s.

Här nedanför ser du vad 1 km/h, 1 kn respektive 1 mph svarar mot i m/s.

• 1 km/h är cirka 0,28 m/s
• 1 kn motsvarar 0,5 m/s
• 1 mph är ungefär 0,45 m/s

Mätning av vindstyrka

I dag är det möjligt att mäta vindhastigheten och vindstyrkor i realtid, med automatiska väderstationer som utför nästan alla vindobservationer i Sverige. Sedan de första stationerna installerades 1996 har antalet vuxit till 140 aktiva stationer runtom i landet. Manuell mätning av vindstyrka är sällsynt och sker bara vid ett fåtal platser, där man vid behov kompletterar användningen av vindmätare med manuella justeringar för att fastställa exakt vindhastighet.

För att mäta vindhastigheten kan bland annat ultraljudsinstrument och skålkorsanemometrar användas. Med ultraljudsinstrument mäts den hastighet som ultraljud har genom luften. Skålkorsanemometrar består av skålar på ett kors. Korset roterar i vinden och ju högre vindhastighet, desto snabbare rotation.

Viktigt med förståelse för vindhastighet

Kunskap om vindhastighet och vindstyrkor är viktigt när man ska ge sig ut till sjöss. Anledningarna är flera, men först och främst vad gäller säkerheten ombord på en båt. Exempelvis kan stormar och kraftiga vindar leda till höga vågor och svårnavigerade förhållanden. Med rätt kunskap och förståelse är det lättare att förutse och förbereda sig för situationer som kan bli farliga. 

Det går också att på förhand planera sin rutt så att man undviker oväder, eller till och med planera båtturen så att det går att utnyttja vinden till sin fördel och också spara på bränsle och på miljön. Inte minst för segelbåtar är vindhastigheten avgörande, och påverkar hur man väljer att trimma seglen för att hålla båten stabil och snabb.

Ha respekt för vind och väder

Om det ser ut att bli dåligt väder till sjöss är det klokast att avstå från att ge sig ut. Finns risk för dimma bör du också undvika en tur med båten, eftersom dålig sikt ökar risken för grundstötning eller kollision med andra båtar.

Huruvida en viss vindstyrka är att anse som farlig eller riskfylld när man ger sig ut på sjön beror på flera faktorer. För en liten båt kan till och med en frisk vind upplevas för stark. Det allra viktigaste är att:

• Utgå ifrån båten och förarens körvana
• Följ vädret och de rekommendationer som ges

När vädret vänder och du gör dig redo för att kasta loss, kom ihåg att ta med ett sjökort – det kan vara en ovärderlig hjälp. Ett tips är också att ladda ner appen Kustväder som Sjöräddningssällskapet står bakom. Där kan du få prognoser för den plats som ligger närmast, men även söka och välja själv. Du kan också hitta information om vind och vatten från över 100 väderstationer runt Sveriges kust i Sjöfartsverkets Vind- och Vatteninformation (ViVa).