Touring med vattenskoter
Resan planeras
Med vattenskoter kan man avverka längre sträckor, komma in i riktigt grunda vikar och på så sätt nå ytterskärgården för bästa tänkbara upplevelsen. Det ville vi testa! Vi valde en ledig helg i början av juni som vi bokade in. Resan blev en härlig helg fylld med naturintryck, kompishäng och körupplevelse men också en del nya insikter om flera olika saker.
Förberedelserna
Vi började planeringen några veckor innan avfärd och skapade en packlista, planerade för mat, säkerhetsutrustning etc. Sedan fick listan fyllas på över tid och veckan innan avfärd gick vi igenom vad som skulle tas med och hur vi skulle packa allting. Den stora skillnaden mot våra mc-resor var att vi insåg behovet av att tänka mer på säkerhet. Man är betydligt mer utsatt på sjön ifall något skulle inträffa!
Packningen är viktig att tänka på så att den klarar att bli både nedstänkt och duschad av alla vågor under färd. Vi valde att packa i små och stora drybags som sedan lades i två större vattentäta väskor för att lätt kunna spännas fast på skotern.
Det var en ganska stor utmaning att få plats med allting och det var tur att vi träffades dagen innan för att inventera packning etc och sedan provpacka allt.
Viktigt att tänka på:
Packa i vattentäta väskor, tänk också på vikt och format. Det tyngsta lägger man i botten.
Säkerhetsgrejerna ska vara lättillgängliga
Mobilen i en riktig vattentät ficka som ska fungera att hoppa i sjön med vid nödsituation
Dag 1: Österskär – Ostholmen
Det är äntligen fredag eftermiddag och dags för avfärd. Vi packade skotrarna redan hemma på släpen och sjösatta dem sedan ute i Österskär. Det är en stor fördel att packa innan sjösättning för att slippa balansera med detta i sjön!
Efter en kort provtur i viken, för att se hur skotrarna uppför sig med den extra packnings- vikten, känner vi oss redo att ge oss iväg. Vi ställer in siktet mot Ostholmen utanför Möja för natten.
Resan bjöd på ett strålande väder, minimal vind och fantastiska vyer! Vi undvek de stora trafikstråken och farlederna för att få mindre stökigt vatten att köra i, men framför allt för att komma närmare naturen. De sista distansminuterna bjöd på fantastisk körning i vindstilla vatten med många skär och kobbar. Nästan som att hitta en perfekt kurvig hojväg!
Framme vid första natthamnen
Framme vid Ostholmen hittar vi en vik intill en vacker trämotorseglare där vi kan ankra och förtöja skotrarna för natten. Något som skulle visa sig skapa utmaningar senare under kvällen.
En av utmaningarna var själva förtöjandet i naturhamn, eftersom det var problematiskt att komma i land torrskodd. Tekniken blev att lägga i ankaret och glida in med avstängda motorer och sedan vada iland med packning och förtöjning. Det är i princip omöjligt att ta sig i land utan att blöta ner sig. Skotrarna fick ligga bredvid varandra med fendrar mellan sig, vattendjup ca 50cm.
Vi bar upp vår packning längre upp på ön där vi hittade en lämplig plats för tältet med vacker utsikt över vikarna runt om oss. Senare under kvällen körde en taxibåt förbi ganska nära land vilket skapade ett fullkomligt tivoli av vågor i den grunda viken. Svallvågorna bröt in i viken och jag fick kasta mig i vattnet och dra ut skotrarna i sista stund för att de inte skulle slå i botten. Varken vi eller paret i motorseglaren var speciellt imponerade av taxibåtens framfart, men vi blev också en insikt rikare kring hur man bör tänka kring förtöjning vid kommande strandhugg.
Middagen i form av frystorkade kebabgryta smakade gudomligt gott tillsammans med ett glas rött och solnedgången. Kvällen avslutades med bastu tillsammans med tre grabbar i segelbåt där resmål och erfarenheter utbyttes friskt och glatt under bastubadandet. Trötta och belåtna släckte vi lampan i tältet vid 00:30 och somnade i samma stund som huvudet landade på kudden.
Dag 2: Ostholmen – Möja ström – Finnhamn – Husaröleden
Efter en lugn och skön morgon med frukost, rev vi lägret och gjorde oss i ordning för avfärd. Vi kunde konstatera att det blåste mer idag precis vad prognosen förutspått.
Vi lyckas packa allt i samma ordning som vi gjort dagen innan och nu återstod konststycket att packa väskorna på skotrarna i vattnet. En av oss fick vada till skotern med all packning medan den andra personen skötte packning och surrning på själva skotrarna. Återigen påmindes vi om att tilläggningen kräver lite extra planering och strategi. Vi taxar ut genom sundet mot Möja och in i Möjaström för att tanka skotrarna.
I sundet mötte vi ett par på vattenskoter som tycktes vara ute på samma typ av äventyr som oss. Med tanke på deras personliga utrustning, så var det inte deras första tur då de hade både overaller och peltorlurar med intercom! Vi blev alla glada över att se fler med samma tankar om att använda skotern till mer av utflykter.
Efter tankning bar färden av norrut på Möja västerfjärd och även här valde vi att gå in bland öar få att nå lugnare sjö och mer att titta på. Vi gick väster om själva fjärden där öarna hjälpte oss att skapa lä för vågor utifrån fjärden. Vi passerar vidare genom Paradisviken och styrde sedan in i Husaröleden och norrut.
Vi insåg också att det är fysiskt påfrestande att göra längre turer på skoter så fort vågorna blir större. Det krävdes stort fokus för att hitta rätt fart och rytm, men det blev ändå en väldigt studsig framfart – lite som att köra motorcross. Vattenskoterns korta skrov gör att det ibland är enklare att parera sjön diagonalt för att få en mjukare gång och slippa att vattenjeten tappar greppet så fort skotern lättar lite ur vattnet.
Det blev flera mindre avstickare från farleden och strax innan Ljusterö-Blidö hittade vi en lugn och fin vik med lä för de sydliga vindarna precis intill farleden, perfekt för ett lunchstopp. Med våra nya erfarenheter kring förtöjning, hittade vi en klippavsats som vi ankrar mot. Därefter vred vi skotrarna i sidled efter avlastning för att få dem längre ut från land. Nu klarade de även större svallvågor utan att slå i botten eller i varandra.
Men, nu händer något som vi inte förutspått. Min skoter visade plötsligt inga livstecken, bara så där från ingenstans. Efter en kortare stunds felsökning bestämmer vi oss för att laga lunch och fortsätta felsökningen med mätta magar. Valet föll på laxpasta tillsammans med flera flaskor vatten. Vi märker att vi druckit för lite under förmiddagen.
Med ny energi startade vi felsökningen av skotern längre in i viken, där det är sandbotten och lättare att stå i knädjupt vatten. Efter telefonkontakt med Joel på ATV & Fritid i Söderköping, kunde vi konstatera att det helt saknades ström i skotern. Hade batteriet bara gett upp hux flux?
Vi insåg att vi inte skulle nå Söderarm som planerat och beslutade oss för att göra viken vi låg i till vårt läger för natten. Då fick vi tid för att planera reparation, assistans eller hemfärd i lugn och ro utan stress. Med hjälp av några flytstockar från vassen drog vi upp den trasiga skotern på land för att ligga i väntan på åtgärd dagen efter.
Efter telefonkontakt med sonen gick han gärna med på att komma ut med ett nytt startbatteri dagen efter för att testa om det kan lösa problemet. Tyvärr var det lördag och butikerna var stängda sedan en timme tillbaka. Då kom sonens praktikplats tidigare under våren väl till pass, eftersom han fick låna Niklas Zodiac-ribb för att agera assistansbåt åt oss. Planen var att han först skulle inhandla ett nytt batteri på söndag morgon och sedan kommer ut till oss med båt och lämpliga verktyg!
När bestyren med detta var avklarade, tog vi den andra skotern för en kvällsutflykt bland öar och vikar. Det märktes tydligt att vindarna tilltagit under eftermiddagen och vi blev rejält blöta när vi korsade vissa öppna fjärdar. Vi insåg också hur tacksamma vi var över att skotern gick sönder i en lugn vik istället för vägen upp mot Söderarm! Då hade vi kunnat vara i ett helt annat läge. Väl tillbaka i viken mojnade vinden och vi njöt av en middag med utsikt över nästan spegelblankt vatten.
Dag 3: Lagning av skoter, hemfärd Husaröleden – Österskär
Det blev en lugn förmiddag i väntan på att hjälpen skulle anlända med reservdelar till vår skoter. Först en enkel men god frukost och sedan morgondopp där den kalla våren gjorde sig påmind. Vattentemperaturen var verkligen lägre än normalt för att vara juni.
Lagom till lunch anländer min son Lowe med båt, reservdelar och verktyg och vi avnjuter Red curry chicken-gryta på solvarma klippor innan vi tar oss an batteribytet. Vi kan glatt konstatera att vår teori om trasigt batteri verkligen stämde. Med ett nytt batteri på plats kom strömmen tillbaka och skotern fungerade som den skulle igen! Vi rev lägret, städade efter oss och gjorde oss redo för avfärd.
Mycket riktigt så ville Lowe gärna köra skoter hem och jag har inga problem med att köra båten tillbaka hem istället. Vi packar alltså skotrarna precis som vanligt och sätter kurs mot hemmahamnen i Österskär. Även denna dag tillfrisknar vinden ordentligt och det blev ett skapligt fyspass att köra skotrarna hela vägen hem.
Att tänka på under färden
Tänk alltid på hur du uppfattas av omgivningen. En skoter är rysligt snabb och dyker upp ännu fortare i andra båtars synfält eller färdvärd.
Tänk alltid på visa var du styr och håll en tydlig kurs. Det är alltid snyggt med ett rakt spår bakom sig.
Avstånd är också otroligt viktigt, både till din skoterkompis och övriga båtar, för att uppfattas och synas men framför allt för säkerhetens skull.
Navigation och riktmärken är väldigt viktigt. Vi märkte hur mycket man måste koncentrera sig på sjön och vågorna precis framför sig, vilket gör att man lätt tappar kursen vart man ska.
Jobba med riktmärken i form av öar, uddar, master etc för att inte vingla fram allt för mycket på öppna vatten. Vår ena skoter var utrustad med en plotter, vilket var den optimala lösningen för att hålla koll på både kurs och position.
Har ni ingen plotter rekommenderar vi varmt att ha någon form av vattentätt fäste för en mobil på skotern för att hela tiden se vart man är och vart man ska.
Lärdomar:
Det är stor skillnad på att bara ta en lusttur på skotern i fint väder mot att ge sig ut på en längre färd och då måste man beakta flera viktiga saker.
Vid längre färder är det bra att vara förberedd på hur man ska hantera till exempel ett driftstopp. Hade stoppet skett på öppet vatten hade det blivit en utmanande uppgift att koppla en bogsertamp till skotern.
Tänk på säkerheten och vikten av att vara förberedd på att behöva gå i vattnet, synas, göra sig hörd, kunna göra dig synlig på långt håll, förberedd bogsertamp i stävöglan, etc.
Meddela alltid nära och kära om din färdvärd och destination
Bra väder eller inte spelar inte så stor roll, det viktiga är att du alltid är klädd för att bli blöt och kall i fartvinden.
När vi gör om detta äventyr kommer vi helt klart att vara förberedda med en kopplad tamp i skoterns stävögla, för säkerhets skull. Även är rätt kläder och säkerhetsutrustning väldigt viktigt.