När din katt måste till veterinär

Vad tittar veterinären på? 

När du kommer till en klinik med din katt till börjar veterinären med att ta en anamnes, det vill säga en noggrann sjukdomshistoria. Det innebär att veterinären lyssnar på din beskrivning av problemet och hur du upplever att katten förändrats, samtidigt som hon eller han ställer relevanta frågor. Dina intryck styr ofta hur veterinären riktar in sin undersökning, men oavsett detta så är det viktigt med en systematisk genomgång så inget missas, misstolkas eller övertolkas. 

– Som veterinär är jag självklart utbildad för att lägga märke till om och vad som avviker från det normala. Men vet du själv vad som är normalt eller inte med din katt från början, kan du kanske upptäcka avvikelser själv. Det gäller bara att veta vad du ska lägga märke till, berättar Elise. 

Kolla vikten  

Det är bra om du vet vad din katt väger när den är frisk, till exempel inför det årliga vaccinationsbesöket. Vikten i sig räcker däremot inte för att förstå hur katten mår näringsmässigt.  

– En sjuk katt kan väga lika mycket som den gjorde som frisk. Den kan ha magrat, men samtidigt samlat vätska i buk och brösthåla. En katt med mindre muskelmassa kan också väga lika mycket som den gjorde frisk på grund av att fettmängden ökat. Både övervikt och undervikt ses däremot som sjukliga tillstånd och bör behandlas, fortsätter Elise. 

BCS, body condition score, är en objektiv skala att mäta hull på. Den går från 1–9 där 5 anses vara idealet. För att få en rättvis bedömning behöver man titta på katten både ovanifrån och från sidan. 

– Katten ska ha en avsmalnande midja från båda vinklar, vilket kan vara svårt att bedöma på grund av all päls. Därför är det viktigt att även känna på och ta i katten. Kattens revben ska kännas utan att du ska behöva trycka med händerna och de ska inte upplevas som spetsiga. En avsmalnande midja ska övergå i breddande höfter, som ska gå att känna, men inte vara vassa, fortsätter Elise. 

Kolla puls, temperatur och andning 

När man bedömer en katts hälsa är det viktigt att alla parametrar man tittar på är objektiva. De parametrarna som används är vikt, BCS och TPR – temperatur, puls och andningsfrekvens, också kallat respiration. 

– Det räcker inte att känna på kattens nos, tassar, öron för att avgöra om den har feber eller inte. Därför mäts temperaturen rektalt. Det är mindre relevant att veta kattens normaltemperatur, så du behöver inte ta tempen på katten regelbundet. Det räcker att ta den om du upplever att den är slö eller sjuk. Över 39,5 i temperatur ses som feber, men även undertemperatur är allvarligt och bör utredas hos en veterinär, säger Elise. 

Kolla slemhinnorna  

Kattens slemhinnor är relativt enkla för dig att kolla själv. De finns både i munnen och på undre ögonlockens slemhinna. Katters slemhinnor har en generellt blekare, rosa färg än vad vi människor har, men de kan även ha pigmenterad färg, alltså mörkt gråbruna.  

– Kollar du dem regelbundet så lär du dig hur de ser ut när allt är normalt. Slemhinnor bedöms även efter sin fuktighet. En klibbig eller torr slemhinna kan tyda på att katten är uttorkad. Du kan trycka på slemhinnan i munnen för att se en så kallad CRT, kapillär återfyllnadstid. När man trycker hårt med fingret minskas blodflödet dit tillfälligt och ska återfyllas igen inom två sekunder när man släpper fingret. Det tyder på en bra cirkulation, fortsätter Elise. 

Kolla munhålan  

Även munhålan kan du som kattägare kontrollera själv. Då bör du titta på tänder, kinder, tunga, gom, läppar, tandkött, läppveck och andedräkt. Kontrollera tändernas antal, utseende och eventuella avvikelser i form eller färg och undersök för eventuella smärtsamma punkter.  

– Katter har normalt läppveck i underkäkens slemhinna och två stora körtlar innanför bakersta tanden i underkäken. Det kan vara svårt att veta hur man ska skilja alla normala variationer från sjukdomsmässiga, som till exempel en tumör. Tänk då på denna tumregel: ser du något avvikande, kolla motsvarande ställe på andra sidan och se om det ser likadant ut där. Finns avvikelsen bara på ena sidan är det värt att kolla upp mer, säger Elise. 

Kolla hudens elasticitet 

Kattens hudelasticitet testar du genom att lyfta en hudflik vid nacken och skuldrorna. På en katt som inte är uttorkad ska huden falla tillbaka direkt.  

– Normal törst är ca 0,5 dl/kg och dygn, men mer om katten förlorat vätska på grund av feber, kräkning eller diarré. Äter katten blötmat får den i sig vätska på så sätt och dricker alltså inte lika mycket. En onormal eller sjuklig törst är över 1 dl/kg och dygn och kan bland annat tyda på diabetes, njursjukdom eller urinvägsinfektion, berättar Elise. 

Kolla öronen 

Yttre hörselgången och öronlapparna bör kontrolleras för sin hudfärg och tjocklek, mängd öronvax och lukt.  

– En tjock vätskefylld öronlapp kan vara ett blodöra eller en böld efter ett kattslagsmål. Brunt till rostrött sekret kan vara tecken på jästsvampinfektion, men även öronskabb. Öronskabb på katt kliar. Brunt sekret utan klåda är alltså troligen inte öronskabb utan kan vara öronvax. Katter har sällan mycket öronvax. Dålig lukt och rikligt med sekret i örat kan tyda på öroninflammation. Generellt gäller dock att om katten inte har några besvär från öronen, oavsett utseende, så behöver det inte utredas, berättar Elise. 

Kolla klorna  

Klor på en katt växer i en båge och kan bli väldigt vassa. Har du en innekatt behöver klorna klippas regelbundet så de inte ska växer in i trampdynorna. Innekatt klöser och sliter inte tillräckligt på sina klor själva. Klorna på en utekatt ska du dock inte klippa, eftersom de behövs för att kunna klättra i träd och försvara sig vid behov. Kontrollera klorna regelbundet efter ojämnt slitage, svullnad eller ömhet vid klor, i trampdynor, tår eller simhud.  

– Katter har tumklor fram, men inte bak då framtassarna har fem klor medan baktassarna har fyra. Ofta glöms det bort att klippa tumklon vilket kan öka risken för att klon och klobenet skadas. Klorna ska generellt kännas fina, fasta och inte skiva sig spontant. Ju mer du övar dig på att undersöka din katt, desto mer bekväm blir den med att du gör det. Samtidigt ökar den ömsesidiga tilliten som är viktig om det blir aktuellt med en mer noggrann koll, till exempel vid en sår- eller kloskada, en temptagning eller när ögondroppar ska ges, fortsätter Elise. 

Alla behöver vi ta våra katter till veterinär ibland, men lär du dig dessa tips kring hur din katt mår, ser ut och beter sig när allt är normalt, så kan du också upptäcka snabbare om något onormalt uppstår – eller om det onormala inte kräver ett besök hos veterinär!

Text av: Elise Lundin. leg. veterinär