Så klipper du hundens klor

Försäkra din hund

Till att börja med: Korrekta och bra prylar förenklar arbetet. Förlita dig inte på den gamla slöa tången från 1987, köp en ny vass som skär utan att klämma. Välj även storlek. Små hundar föredrar jag att klippa med en saxliknande smådjurstång så jag kommer åt och kan klippa lagom mycket i ett bra och säkert läge. En stor hund kräver en större tång. Ha gärna bomull och iskallt vatten tillhands då kylning är ett bra sätt att stoppa eventuell blödning. Kommersiell ”blodstopp” kan köpas i samma syfte, annars fungerar även potatismjöl bra.

Lokalisera pulpan

Jag använder syn och känsel för att lokalisera pulpan. Bra belysning är a och o. Kika på svarta klor från flera håll, gärna underifrån och upp. Det finns en ”köttigare” rundning under klon, där fäster pulpan. Kläm med fingernageln under klon för att få en känsla av var det är hårt respektive mjukt (pulpan). Håll vita klor mot ljuset för att lättare se pulpan.

Klipp med rätt vinkel

Snittet vill du lägga ett par millimeter ifrån pulpans spets, då nervtrådar kan gå ut en bit och ett ambitiöst snitt kan smärta trots att det inte blöder. Lägg klippsnittet ”längst med underlaget”. Om du tänker dig att din hund står med tassen i marken så ska snittet ligga i samma vinkel som klon möter underlaget. Den klippvinkeln minimerar risk för pulpaklippning.

Hur mycket ska man klippa?

Just vilken klolängd som är rätt för din hund är en definitionsfråga. Vad du har för ras och om klorna är för långa samt hur länge de varit så spelar in. Har pulpan blivit för lång klipper du klon så långt du kan för att därefter klippa igen ofta, varannan vecka brukar passa bra (observera att olika hundars klor växer olika snabbt och nöts ner olika snabbt). Däremellan filar du regelbundet, ca 3 ggr/veckan – för att stimulera pulpan till att dra sig tillbaka. Är du osäker på vilken klolängd din jycke bör ha rådfråga din veterinär. Detta är viktigt! För långa klor påverkar nämligen hela hundens benställning och därmed belastning. 

När du väl ska klippa klon, fixera då hela klokåpan ordentligt. Klippet ska inte vrida tåleden och skapa obehag. Håll inte enbart i tassen utan i varje enskild klo vid klipp. Lägg gärna upp hundens ben mot ditt knä eller liknande, för bästa stöd. Hunden bör kunna slappna av medan du klipper.

Till klippet!

Så där ja, nu har vi en fixerad klo, en uppfattning om var pulpan sitter och även en uppskattat optimal klolängd. Till själva snittet. Undvik att kapa klon. Hyvla hellre. 1-2 millimeter tjocka skivor i taget, det ger dig kontroll. Mellan varje snitt kontrollerar du åter var pulpan är. Börjar den skönjas, stanna där. Det kan innebära att du ser pulpan, känner en ökad mjukhet i mitten av klon, att klomaterialet ljusnar eller så stöter du på en liten ”prick”, som en  hålighet (det är pulpakanalen). Fila resten av klon om du är osäker. En fotfil eller nagelfil funkar bra. Filandet hjälper dig att lära känna din hunds klor och pulpans placering. Med erfarenhet vet du dig var den sitter och hur klon ändrar form när du närmar dig.

Är du osäker?

Känner du dig ändå osäker behöver du lösa din egen tveksamhet innan du börjar klippa din hunds klor. Om du känner dig nervös eller orolig blir även hunden det. Då sker missöden lättare. Be en djursjukvårdare, veterinär eller någon annan kunnig visa dig. Du kanske har en hund i bekantskapen som är lugn och trygg vid kloklippning som du kan öva på. Du bör först och främst skaffa dig förmågan så din hund slipper agera försökskanin. Råkar man klippa i pulpan och smärtar hunden är risken stor för att den utvecklar rädsla. Det kan ta lång tid att bygga upp förtroendet igen, så försök att få till det  rätt från början.

 
Att skapa förtroende och lugn hos din hund i samband med kloklippningen är A & O. Här förklarar jag hur du går tillväga!

Peace out!

/Carro, Koi & en nyputsad Krutor