Det finns två nivåer av säkerhet för en bil:
Det bästa sättet att inte bli skadad i en bilolycka är förstås att inte krocka. Alla tekniska system som minskar risken för kollision är en viktig del i bilens säkerhet. Utvecklingen av den här formen av säkerhet har pågått ända sedan bilens barndom då man insåg att bilåkandet var förknippat med vissa risker. Här är några tekniska lösningar som ökar bilens säkerhet på vägen:
Dubbdäcken uppfanns på sextiotalet, men långt in på 70-talet förekom det att man körde med sommardäck året runt. Idag är det lag på vinterdäck under vissa perioder.
Även de bästa dubbdäcken tappar greppet om man pressar dem tillräckligt långt. Många olyckor har orsakats av att föraren tvärnitar i panik, vilket leder till att bilen blir okontrollerbar. På förarutbildningen får man lära sig att pumpbromsa, för att delvis behålla styrförmågan under en snabb inbromsning. Nu för tiden är det bilens dator som pumpbromsar åt dig.
Anti-sladdsystem består av ett antal sensorer som signalerar till en dator om något av hjulen håller på att tappa fästet. Datorn kan då mycket snabbt räkna ut vad som behöver göras, och genom att bromsa ett eller flera hjul eller minska gaspådraget kan den få bilen på rätt kurs igen, ofta innan föraren ens hinner märka att något har hänt.
Autobroms är ett system med framåtblickande kameror och en dator som tolkar det den ser. Vid behov trycker den på bromsen åt dig. Vid hastigheter upp till 50 km/h kan ett sånt här system antingen undvika kollisioner helt, eller i alla fall minska kraften i kollisionen genom att olyckan sker i lägre fart.
Om olyckan ändå skulle vara framme finns det fortfarande mycket som påverkar säkerheten för bilens passagerare. Här är några uppfinningar som har gjort att skadestatistiken vid bilolyckor idag ser helt annorlunda ut jämfört med tidigare.
Kraften som frigörs vid en kollision även i lägre hastigheter är svår att föreställa sig. En så enkel detalj som att sitta fastspänd gör all skillnad i världen. Bilbältet är en Volvo-uppfinning, och med utvecklingen av rullbältet slapp vi dessutom känna oss som fångar i bilen.
Från början var bilarna styva och hårda och klarade sig ganska oskadda i en kollision. Det låter kanske bra, men tyvärr var det bilens passagerare som fick ta smällen istället. Genom att göra bilens front mjuk och låta den tryckas ihop vid en kollision, tar kollisionen längre tid. Inbromsningen av passagerarnas kroppar går långsammare och krafterna blir mindre. Den del av bilen som är utformad för att tryckas ihop kallas deformationszon. Genom att bilen blir till mos har du större chans att klara dig oskadd, kan man säga, även om det verkar motsägelsefullt.
Om du tittar på filmer från krocktester, ser du tydligt vilken genialisk uppfinning krockkudden är. Under den extremt korta tid som förflyter från det att bilens front börjar deformeras till det att passagerarnas kroppar börjar röra sig framåt med hög fart, hinner en dator känna av vad som är på gång och blåsa upp stora kuddar framför passagerarna.