Så skyddar du företaget mot penningtvätt

Vad är penningtvätt?

För att kriminella ska kunna använda svarta pengar de kommit över på ett olagligt sätt utan att väcka misstankar måste de tvättas. Genom olika typer av transaktioner kan svarta pengar framstå som vita, vilka kan användas öppet för till exempel konsumtion eller fastighetsköp – utan att lämna spår efter sig.

Hur går penningtvätt till?

Ofta sker penningtvätt genom flera olika transaktioner – gärna kors och tvärs mellan olika ägare och konton – för att minska risken för att summorna ska kunna spåras. En enkel form av penningtvätt är att satsa svarta pengar på kasino med förhoppning om vita pengar i vinst.

Varuhandeln är särskilt utsatt 

Penningtvätt kan ske i så gott som alla branscher, men varuhandel är en av de sektorer där risken för penningtvätt bedöms som störst. Det framgår av rapporten ”Nationell Samordningsfunktion för åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism”. Bakom rapporten står 16 myndigheter plus Sveriges advokatsamfund.

– Varuhandeln är en lättillgänglig sektor, som alla hotaktörer har tillgång till. Köp av varor med bestående värde som motorfordon, båtar och klockor kan göras med kontanter. På så sätt kan en hotaktör omsätta sina illegalt förvärvade pengar och vid ett senare tillfälle uppvisa att pengarna kommer från en försäljning, säger Lena Ekedahl Sjödin, Head of Legal and Compliance på Svedea.

Även småföretagare löper risk att utnyttjas

Förutom köp och försäljning av varor finns flera andra verksamheter som kan utsättas för penningtvätt, inte minst bland små och mellanstora företag. På risknivån hög eller betydande finns bank och vissa bolag inom den finansiella sektorn, kontorshotell, oberoende juristbyråer, skatterådgivare samt verksamheter som erbjuder bokförings- och revisionstjänster.

Rapporteringsansvar enligt penningtvättslagen

Vissa verksamheter är skyldiga enligt penningtvättslagen att anmäla misstankar om olagliga transaktioner. Hit hör bland annat banker, växlingskontor, redovisningskonsulter, revisorer och fastighetsförmedlare. Dessa måste enligt lag rapportera all misstänkt penningtvätt till Finanspolisen och avstå från att utföra transaktioner.

Vilka verksamheter som måste rapportera misstankar om olagliga transaktioner enligt penningtvättslagen kan du läsa om hos Finansinspektionen.

Viktigt för alla att vara vaksamma

Även om inte din verksamhet omfattas av penningtvättslagen är det viktigt att du är vaksam på varningssignalerna och lär känna dina kunder väl. Märker du något misstänkt bör du vända dig till Finanspolisen.

– Hantering av risker för penningtvätt är en prioriterad fråga för vårt samhälle idag. Tyvärr kan även din verksamhet utnyttjas för penningtvätt och finansiering av terrorism. Att upptäcka försök till penningtvätt kan jämföras med att hitta en nål i en höstack – ju fler som letar, desto lättare blir det att hitta nålen, säger Lena Ekedahl Sjödin.

Håll koll på varningssignalerna

Nedan följer några exempel på varningssignaler som du som småföretagare kan vara extra vaksam på. Det behöver inte innebära att det faktiskt rör sig om något olagligt, men det är bra att du har dessa i åtanke – särskilt om flera varningstecken förekommer samtidigt eller är återkommande.

• Det är svårt att kontrollera kundens identitet eller kontaktuppgifter.
• Kunden är ovillig att ha personlig kontakt och vill sköta affärsrelationen exempelvis via mellanhänder.
• Kunden drar sig ur affärsförbindelsen efter att blivit ombedd att lämna identitetshandlingar.
• Kunden har ett hem- eller tjänstetelefonnummer som ofta är avstängt eller inte existerar.
• Kunden byter adress vid upprepade tillfällen.
• Ovanliga transaktioner för kundens affärsverksamhet eller otydliga kvitto- eller redovisningsunderlag.
• Kundens beteende och affärer stämmer inte överens med den information som tidigare lämnats.
• Kunden insisterar på att affärsrelationen ska etableras ovanligt snabbt.
• Kunden kan inte informera om finansieringens ursprung.
• Kunden vill betala med större belopp kontanter och lämnar inte någon bra förklaring till varifrån pengarna kommer.
• Kunden gör mindre delbetalningar från olika konton.
• Kunden vill inte betala hela beloppet via banköverföring.
• Kundens systematiska inbetalningar är för höga jämfört med det fakturerade beloppet.
• En känd kund eller leverantör börjar plötsligt bete sig annorlunda.

Så rapporterar du till Finanspolisen

Du som är rapporteringsskyldig registrerar dina misstankar här.

Källor:

• Finanspolisen
• Bolagsverket
• Finansinspektionen